Storspionen Bergling och de olösta gåtorna.

Läser i tidningarna att den gamle storspionen Stig Bergling till sist, och efter över ett decennium i Parkinsons sjukdom, avlidit.

Stig Bergling är - för Er yngre läsare av min blogg - Sveriges förmodat värsta landsförrädare och spion i modern tid. Legenderna om hans liv har återberättats i åtskilliga böcker och han har många gånger själv hjälpt till att göra historien bättre, i olika tidnings- och TV-intervjuer genom åren.

Det finns en mängd väl tecknade livsberättelser i pressen idag, och jag föreslår att den intresserade läser lite i dem innan ni läser vidare i det här blogginlägget, för jag ORKAR inte skriva en text till om hur Bergling, som var både anställd som reservofficer inom kustartilleriet (han var gammal kustjägare, utbildad på KA1), ett tag vid försvarsstabens säkerhetsavdelning (fst/säk), och polisen (sedemera SÄPO) förrådde landet genom att lämna ut våra hemligaste hemligheter, både försvarshemligheter och polisiära dito - till Sovjetunionen för struntpengar - eller i vissa fall - inga pengar alls.

(Här drar möjligen den uppmärksamma läsaren av bloggen sig till minnes en parallell till en annan spion och landsförrädare - som tidningarna uppmärksammat som "visselblåsare" - som OCKSÅ sålt ut svenska försvarshemligheter för i princip inga pengar alls. Honom föreslog MP nyligen att vi skulle hämta i regeringsplanet).

Nåväl. Bergling sålde förstörde försvarsmaktens planering genom att läcka den sk FO-pärmen, med information om snart när alla fasta försvarsanläggningar (inklusive kustartilleribatterier, minlinjer, befästningsverk, framryckningskulvertar etc.) och polisens, genom att avslöja alla spaningsuppslag som SÄPO då hade på sovjetiska misstänkta spioner (något som gjorde att Sovjetunionen tog hem samtliga misstänkta och ersatte dem).

I allt kostade hans spioneri staten helt klart miljarder och åter miljarder, när försvarsanläggningar fick läggas ned, omplaneras, flyttas, återuppbyggas, återbefästas, övervakas av personal etc. Det går inte att korrekt uppskatta den direkta kostnaden, helt enkelt för att det inte går att få en översikt över hur stor skadan var. Vad vi vet är att det här är pengar som givetvis tagits ur statsbudgeten för att åtgärda. Pengar som du och jag fått betala i årtionden i skatt efter att spionaget avslöjats. Men inte heller polisväsendet stod utan direkta kostnader. T.ex. avslöjade Bergling registreringsnumren på samtliga SÄPOs spaningsbilar, vilket gjorde att de var tvungna att tas ur bruk.

Skadorna blir snabbt oöverblickbara.

De fakta han lämnade ut skadade Sverige, och kommer att fortsätta skada Sverige i säkert åtminstone ett decennium efter hans död. Ingen vet exakt vad - eller hur mycket - han lämnat ut till Sveriges fiender. Vi kommer aldrig att få reda på hur stor skadan egentligen var. Det är en av gåtorna som Bergling tar med sig i graven.  Själva kan vi bara ana och göra kvalificerade gissningar - t.ex. utifrån de säkerhetspolitiska händelser som formar oss idag - som ubåten i höstas. Bevisligen visste den att det inte längre fanns kvar varesig de minlinjer eller övriga försvar som Bergling avslöjade.

En annan gåta Bergling tar med sig i graven är "hur kunde det här hända" - framförallt VAR det kunde hända - på SÄPOs avdelning för kontraspionage - "ryssroteln". Någon måste ju ha vetat - eller i alla fall höjt på ögonbrynen åt en hög tjänsteman som gång efter annan avslöjades med diverse "kvinnoaffärer". Som närde ett riskbeteende. Just det här har det ju länge cirkulerat rykten om - att det funnits någon på SÄPO som faktiskt visste. Och lät honom hållas. Att det fanns en "skyddsängel" på SÄPO i form av en annan - ännu inte avslöjad - storspion.

 Bland annat har det här nämnts av Bergling själv - men hur det är med den saken - det känns som en gåta han får med sig i graven.

En ulv i fårakläder - och varför svenska försvarsbloggare ibland är varken svenska eller försvarsbloggare.

Läser - föga överraskande en mängd försvarsbloggar. Om det är jag bevisligen inte ensam (du läser ju bevisligen min blogg om försvaret, just nu?) och jag finner det ofta lärorikt och intressant.  Många av Svenska dagstidningar har nu också anställt en hel del av mina favoritbloggare i ämnet, som expertkommentatorer/krönikörer - något som givetvis hänt för att försvarsfrågan debatterats mer aktivt i år än under många tidigare, bl.a. p.g.a valen och den försvarspolitik de olika partierna ville beskriva.

Men det finns ett par skäl att läsa "försvarsbloggare" med en nypa salt. Det simmar i den svenska bloggosfärens försvarsvatten en och annan riktigt ful fisk. Och skälet är enkelt - en utländsk krigsmakt som vill påverka den svenska civilbefolkningen kan använda bloggosfären som arena för olika former av "psykologisk krigföring". Att påverka allmänhetens opinion i en riktning mot uppdragsgivarens. Detta kan t.ex. ske genom att man jämför svenska vapensystem med de egna och/eller försöker ge en felaktig bild av hur effektiv (eller oftare - ineffektiv) den svenska försvarsmakten är jämfört med utländska krigsmakter.

Ett annat sätt - som blivit allt vanligare - är att man, eftersom man märkt att "Sverige är på tårna" efter utvecklingen i och över Östersjön - helt enkelt försöker påverka enskilda soldater och sjömän att "lägga ned vapnen". Att påverka medelst argument som "det är ingen idé att göra motstånd - ni har ändå redan förlorat!"

Ett exempel kommer från den här bloggen, där det i flera inlägg återkommer sådana här formuleringar:

Kärn förmågor som är självklart för att försvara landet. Likt luftvärn på Visby korvetterna eller nytt luftvärn, bomber ody.,......... Materiel för att upprätthålla grundläggande kärnförmågor i väpnad strid.
Min uppmaning att desertera alternativt gömma sig när inte ens försvaretsledning kan kräva rätt utrustning och budgetmedel. Likväl den framtida försvars strategin är ett frågetecken.

(min kursivering).

Nu är ju det här inte bara olustigt, utan faktiskt - i realiteten - uttryckligen olagligt.

Från brottsbalken 16 kap. Om 'brott mot allmän ordning'

"5 § Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader.För uppvigling skall dömas även den som muntligen inför en samling av krigsmän eller i annat meddelande till krigsmän uppmanar eller på annat sätt söker förleda dem till en handling eller underlåtenhet som innebär att de åsidosätter vad som åligger dem i tjänsten.I ringa fall skall ej dömas till ansvar. Vid bedömande huruvida ringa fall föreligger skall särskilt beaktas, om det förelegat endast obetydlig fara för att uppmaningen eller försöket skulle leda till efterföljd.Är brottet med hänsyn till att gärningsmannen sökt förleda till allvarligt brott eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst fyra år. Lag (1986:645)."

"I annat meddelande" i lagtexten är t.ex. att skriva på en blogg. Och om man skriver att svenska "krigsmän" (som det står i lagtexten -alltså soldater och/eller sjömän) ska "desertera" eller "gömma sig" är alltså kriminellt och bör beivras.  Det är därför det är belagt med fängelsestraff (i högst 4 år, men helt rimligt att normalstraffet borde vara fängelsestraff för den här typen av brott).

Så vad ska man som läsare av försvarsbloggar tänka på när man läser just försvarsbloggar?

Ett par frågor att ställa sig som läsare skulle kunna vara:

1) Vem är skribenten? Framstår han/hon med namn och/eller titel?
2) Stämmer skribentens uppfattning överens med övriga bloggskribenter i ämnet/andra medias uppfattning i ämnet?
3) Vem skulle vinna på att hörsamma bloggskribentens uppmaningar, ifall det förekommer några?
4) Känns inlägget som ett informativt inlägg, eller framför det bara ogrundad kritik i ett visst håll? I det senare fallet - i vilken riktning? Vem "vinner" på den här hållningen?

Jag (själv - och det ska inte ses som någon annans hållning i ärendet alls) tycker att man väldigt sällan skall försöka bemöta skribenten själv t.ex. i kommentarsfält etc. Är detta en människa som agerar i en annan krigsmakts ärende kan du själv bli ett mål för vidare "underrättelseoperationer" eller "påverkan". Minns i stället den gamla devisen från om kriget kommer: "Varje meddelande att motståndet skall upphöra är falskt!"

Som andra åtgärd kan man givetvis som läsare av sådana här meddelanden ta kontakt med polisen och anmäla brottet.

Som en tredje åtgärd tycker jag att man kan göra tydligt - t.ex. på sin egen blogg eller hos andra, om man inte bloggar själv - att man noterat att verksamheten pågår. Det hjälper till att sprida den här informationen till bloggens läsare, t.ex. journalister och andra faktasökande, så att desinformation inte fortsätter att spridas.

Med dessa små tips i minnet - fortsätt gärna läsa försvarsbloggar (och kom gärna tillbaka till min och fortsätt läsa här, om du gillar det). Njut av nya kunskaper. Debattera. Men håll i minnet att en och annan "försvarsbloggare" faktiskt inte är den de utger sig för att vara. Det finns - idag - bevisligen främmande krigsmakts "inflytelseagenter" - även i den svenska bloggosfären.

Sverige är inte en bok av Tom Clancy

Sverige 2014 är nästan som ett synopsis till en bok av Tom Clancy.

Det är veckan före julveckan. Vanliga svenskar går på luciatåg och julspel i barnens skolor, deltar i avslutningskonserter och scoutmärkesutdelningar inför terminsslutet. Julen står för dörren. Handeln har bråda dagar. Alla vill bli klara med julmat, julklappshandel och jobbet före den åstundande ledigheten. Men under ytan händer något helt annat:

Under månader har Sverige utsatts för kränkningar både i luften, per ubåt och möjligen till lands. Man har upplevt cyberattacker och olika psyops för att ändra opinionerna i landet. Politiker blir enskilt utsatta för olika påtryckningar för att påverka landet i en viss riktning. Och allt sker - i princip - samtidigt.

Det känns som att bara Tom Clancy, med sitt intresse för detaljrikedom och djupnördande i varje teknisk aspekt av olika hotvektorer, skulle kunna skriva ihop en sådan historia. Bara Clancys militära superskurkar skulle kunna klara av att slå på alla de här fronterna samtidigt.

Men det är verklighet. I Sverige. Idag.

Den senaste veckan har vi t.ex. upplevt debaclet i luften mellan Sverige och Danmark när ett ryskt spionflygplan flög med avstängd transponder och var nära att orsaka en kollision med civilt trafikflyg. Ryska spioner "läcker" offentligt information om svenskt underrättelsearbete. Telia har varit utsatta för massiva cyberattacker, som av en händelse haft sina epicentrum i Stockholm och på Gotland. Samma dag som ÖB berättar i riksdagen att försvarsförmågan kräver större ekonomiska satsningar slutar telefonin att fungera för flera svenska myndigheter. Ryska inflytelseagenter förklädda till svenska försvarsbloggare uppmanar svenska soldater och sjömän att "desertera".

Men det finns en skillnad mellan Sverige idag och böcker av Clancy. Vårt - medborgarnas likgiltighet och ointresse. För hade det här hänt i en Clancybok som vi läste hade vi blivit vansinnigt upprörda över hur orealistiska personporträtten var, när de ännu inte räknat ut att det som händer är krigsförberedelser. 

Om läget i Sverige vore en Clancyroman?

Några tankar angående det här om Snowden.

"Det är för jävligt".

Och egentligen skulle jag kunna sluta skriva där, men för att lite mer ingående förklara varför jag tycker att miljöpartiets förslag är så urbota korkat att jag får högt blodtryck och nödgas andas i papperspåse bara jag tänker på det måste vi alltså reda ut begreppen:

Valter Mutt

Miljöpartiets utrikespolitiska talesman - Valter Mutt - har uttalat sig om att man - för att Snowden skall kunna delta i en prisutdelning av "Right livelihood award" - borde "hämta honom i regeringsplanet" och "ge honom asyl i Sverige". Uttalandet skedde i SVTs debattprogram "agenda" under gådagen och Mutt har sedan fått sina ord omskrivna i ett antal tidningar.

I artikeln i Aftonbladet - (Sveriges svar på Pravda) står att läsa:

Valter Mutt ser gärna att visselblåsaren får asyl i Sverige och jämför Snowdens agerande med historiska giganter som Gandhi eller Mandela. 

– Han har avslöjat en övervakning av närmast orwellska proportioner, säger Valter Mutt till SVT.

Vi pratar om den man som genom sitt spioneri och läckage till obehöriga fick hela det Amerikanska underrättelseväsendet (och flera av dess samarbetspartners, bl.a. Sverige) att behöva reorganisera sitt arbete för att fortsatt kunna skydda sina soldater utomlands. En människa som för egen vinnings skull sålde ut sitt lands försvarshemligheter för att sedan fly till det (enda) land där han var välkommen och garanterad att inte bli utlämnad - Ryssland.

Vänta? Har jag inte hört om en liknande historia förr? Om du är född före 70-talets senare hälft har du det: Stig Bergling-affären. Att beskriva landsförrädaren och spionen Bergling i samma ordalag och jämföra honom med Gandhi eller Mandela ger minst sagt en obehaglig smak i munnen. (Enda likheten som Bergling har med Gandhi är väl möjligen att de slog sina fruar!)

Förutom att det är en helt orimlig tanke - (Att hämta Snowden från Ryssland och ge honom asyl i Sverige skulle närmast kunna ses som en krigsförklaring mot USA och de säkerhetspolitiska förbindelserna där har redan fått sig en törn efter regeringens erkännande av Palestina.) blir jag upprörd i hur lättvindigt miljöpartiet tänker sådana här tankar - när vi inte ens klarar av att ta hit våra egna tolkar från Afghanistan och bereda DEM asyl i Sverige! Människor som är utsatta för livsfara i sitt hemland, av det enda och enkla skälet att de delat vår utrikespolitiska ståndpunkt att det "nog är en fiffig idé att ha Svensk trupp i Afghanistan".

Att då tala om att ta hit en spion i regeringsplanet och bereda honom asyl i Sverige (och dessutom med argumentet att den gröna gruppen i EU-parlamentet gemensamt verkar för att ge Snowden asyl inom EU och att vi därför skulle vara ett föregångsland) är uttalanden som sticker lite grann i ögonen på mig när vi (skamligt nog) inte klarar av att lösa asylfrågan för folk som faktiskt offrat sin säkerhet för att stödja vår försvarsmakt. (För övrigt har dessa utsatts för ÄNNU större risk efter Snowdens spridande av hemliga handlingar).

Att det sedan är ett parti som MP som kommer med den här förvirrade idén kan tyckas lite extra snurrigt - för vi pratar om samma parti som:

A) Som gång efter annan sagt att man vill att vi ska minska flygtrafiken.
B) Inte gillar vita medelålders heterosexuella män (ungefär som Snowden?) och tycker att just de vita medelålders homosexuella männen ska flyga mindre.
C) Vill stänga flygplatsen som regeringsplanet flyger från/till - nämligen Bromma.

Jag har några bättre - mer miljövänliga alternativ:

Antingen kan man:
1) Flyga över - gärna med en delegation av Miljöpartister - för att hämta Snowden i ett miljövänligare färdmedel. Vad sägs om varmluftsballong?
2) Be ryssarna att lite bussigt bara "släppa av Snowden" på vägen, liksom någon gång när de ändå är här och hälsar på? Man skulle ju dessutom kunna tro att vi har ett hyfsat förhandlingsläge efter att länge ha försett dem med spioner?