Övningsscenarier under realistiska förhållanden.

"Övning ger färdighet", "Vi övar som vi slåss". "Visa - instruera - öva, öva, öva!"  Allihop gamla sanningar när det gäller militära övningar. Samtidigt upprörs man i Sverige just över att man övar på det man kan förväntas utföra som en myndighet med uppgiften "väpnad strid". Just nu har vi sett det här inom landet vid ett flertal tillfällen.

För mindre än en månad sedan kritiserades hur flygvapnet samövar med andra länder när de övar scenarion som FN-ledda fredsbevarande insatser under ACE.
För bara någon vecka sedan kritiserades det i flera tidningar och i SR hur svenska soldater övade realistiska scenarion, i samband med BALTOPS-övningen.
I förrgår kritiserades övningen i Halmstad - utifrån att folk känt sig "rädda", "hotade" och "kränkta" (eller var rädda för att andra kunde bli det).

Militärer måste öva. Den dag de behövs (låt oss hoppa att det inte sker) vill vi alla att de ska ha övat i den omfattning de behöver, och på relevanta scenarier. Att övningarna varit realistiska. Att de övat så att de i absolut möjligaste mån inte bara kan överleva ett krig, utan faktiskt avvärja rikets angripare? Så borde vi i alla fall tänka? Gillar man Sverige och demokrati och yttrandefrihet och det där med att man får älska vem man vill tycker man givetvis att de som är den yttersta garanten för de fri- och rättigheterna - de som försvarar den med våld när det behövs - får öva på att göra just det?

Därför har försvarsmakten en tradition av att ha övat A) på det som är relevant för verksamheten och B) baserat på olika "scenarion" under realistiska förhållanden. Och med all rätt.

Då går det inte att hela tiden kritisera försvarsmakten för hur de övar? Att de övar "för realistiskt" och tänka på att "någon kan bli kränkt". För - jag är ledsen, alla nutidsmänniskor - kriget vinns inte av den som känner sig kränkt(ast) först - det vinns av vältränade soldater som vet vad de skall göra. För att de har övat på det.

Därför blir dagens utspel i Expressen, där flertalet artiklar handlar om att Ryssland övat på att inta bl.a. Gotland och statsministern tycker att det "inte är okej" lite skrattretande? Att man liksom ena dagen stämmer upp i kritiken mot att _vi_ övar realistiskt och nästa dag ska kritisera andra för att göra det? Tillbaka till gårdagens inlägg - det här handlar om att ett land i vår närhet faktiskt tillåter SIN krigsmakt att öva på att KRÄNKA oss. På riktigt.

Om bara alla kritiska skribenter, journalister och radiopratare, krönikörer och ledarförfattare kunde stanna upp ett tag och inse hur korkat det här - att ena dagen uppröras över att VI övar på realistiska scenarier för att nästa dag gravt kritisera andra - med precis motsatt stridsuppgift som vår - att göra det samma? Kanske skulle det då inte längre bli lika "hotfullt" då vare sig vi övade eller något av våra grannländer?

Å andra sidan - idag är dagen efter att det att man i samma tidning gravt kritiserat att polisen övat antiterror-scenarion där figuranterna spelat "islamistiska terrorister". (Vilket av SÄPO bedömts som "det allvarligaste hotet mot Sverige).

Tänk på det ett tag. "Det allvarligaste hotet mot Sverige" - det kan vi inte öva inför. Det betyder att den ryska övningen med "ett anfall på gotland" alltså skulle vara mindre farligt? Tydligen - för när vi under BALTOPS övade just försvar av kuststräcka, med bl.a. minfällning fanns det "de som blev kränkta".

Man baxnar.

Från tillämpad övning med ett HV-Und-kompani.