tisdag 30 juni 2015

Mer MÖP-film: Den definitiva Hamilton-film-guiden

För Er som läst den här bloggen länge - här kommer en uppföljare på inlägget jag skrev efter att Kn David Bergman och jag suttit på nätet och i realtid förfasat oss över filmen "I nationens intresse", där Mikael Persbrandt spelar Hamilton. Nu gick ju den på TV i november (tror jag), så det har hänt en del på den här bloggen sedan dess.

Även privat har det hänt en del. Jag har t.ex. blivit sambo. Jag har fått en ny tjänst inom försvarsmakten. Det sammantaget har gjort att jag inte skriver lika ofta på bloggen som tidigare. Å andra sidan - jag har idag _betydligt_ fler regelbundna läsare av bloggen än tidigare. Så - fram med popcornskålen - för nu blir det (efter att jag tillsammans med sambon kört ett "Hamilton-maraton", då vi i princip tittat igenom ALLT av vad som finns på marknaden av Hamilton-film) "den definitiva guiden över detaljer jag glömde att ta upp i förra inlägget".

Varning: Innan du läser det här inlägget vidare råder jag dig att läsa det här blogginlägget - då vi nördade in på Hamilton i olika tolkningar och hans olika brott mot UniRFM (UniformsReglemente för FörsvarsMakten). Enligt traditionen fortsätter vi med vidare pajaskonster med att kolla in de olika filmerna och komma med MÖPiga iakttagelser:

Det här inlägget kan knappast börja utan att ta vid där det förra slutade - med brott mot uniformsreglementet. Således - vi öppnar starkt med att konstatera - synderna är många!

Synder mot UniformsRelmente för FörsvarsMakten:

En av svenskt skådespels största - Per Morberg - spelar faktiskt "Lundwall" i Fiendens fiende. I filmen får vi följa hans och kamraten Stålhandskes äventyr under sin SEAL-utbildning i Kalifornien, men också när de som nybakade fänrikar är tillbaka i Sverige.

På uniformerna bär de då - kan man tänka samma utbildningstecken (som ju Hamilton själv bär - om än konstigt) - "Budweisern" på bröstet. Men här verkar kostymörerna fått slut på "Budweisers" för här bär Morberg på sin uniform ett helt annat utbildningstecken: Nämligen "US Navy Aviator wings"


I förstoring ser märket mer ut såhär:


Än såhär:


Tydligen lär de sig ingenting där borta i staterna?! Bevisligen inte ens vilket utbildningstecken som ska bäras på uniformen? (Just det här verkar vara ett återkommande tema - kom ihåg diskussionen om "örnen" på Hamiltons egen uniform - som faktiskt burits av samtliga Hamilton - trots att han inte är fallskärmsjägare (i Armén) utan attackdykare (i Marinen)).

Det går emellertid inte att skriva en sådan här artikel utan att ge just "fiendens fiende" lite särskild uppmärksamhet. Den filmen är helt fantastisk när det gäller  "små lustiga sammanträffanden":

Återbruket av skådespelare i olika roller:

Christer Söderlund som spelar skurken Gert Glücher (filmen är för övrigt från 1990) kom t.ex. senare att spela Hamiltons chef Samuel Ulfsson i "Hamilton" (från 1998 - då med Peter Stormare i huvudrollen),

En mycket ung Persbrandt gör sin debut i en Hamiltonfilm
Faktiskt slutar inte återanvändandet av olika skådespelare i Hamiltonsammanhang där: Mikael Persbrandt  själv gör sitt första framträdande i en Hamilton-film i just "fiendens fiende" där han har en väldigt liten roll där han kör en transportbil in på Karlbergs grusplan och där bryskt slits ut av bilen av Hamilton och hans kamrater - precis innan slutstriden tar sin början:

Inte ens där slutar återbruket av skådespelare. Andrei Smoliakov, som spelar "Viceamiralen" eller "den politiske officeren" - Viceamiralen i kortfilmen "Tribunal" (om en krigstribunal mot Hamiltons ryske kollega Tjivartjev) - I SVT (där Stefan Sauk spelade Hamilton) spelar också Barabanov i filmen "Hamilton" med Peter Stormare,

Alternativa Hamilton som blev riktiga Hamilton:

Just Stefan Sauk är också värd att uppehålla sig kring - även om han bara gestaltat Hamilton i långfilmsversion i "Vendetta" (1996) Stefan Sauk var nämligen Jan Guillous egen favorit att gestalta Hamilton redan 1988, då Pelle Berglund rollsatte "Coq Rouge". Det hävdades att han hade "kamsportsvana" (han tävlade i ju jutsu) och han var "bättre byggd" för att gestalta rollen än Skarsgård, lär Guillou ha tyckt. Det skulle dröja ända till 1996 - alltså 8 år efter inspelningen av den första Hamiltonfilmen förrän Sauk fick chansen.

För den extra MÖPige:

Det finns faktiskt två kortfilmer där Hamilton kan sägas bära "huvudrollen" - dels "Förhöret" (där han gestaltas av Stellan Skarsgård) och dels "Tribunal" (där han gestaltas av Stefan Sauk). Dessa kan ses i sin helhet här och här - håll tillgodo!

2 kommentarer:

  1. Oj vad kul att se Förhöret igen! Bitvis ganska taffligt skådespeleri men själva förhörsscenerna med Hamilton och KU-ledamöterna är mycket bra. Jag minns att flera av dem var träffsäkra karikatyrer över dåtidens KU (Jonas Lönn, tänk Anders Björck o.s.v.), men som allmänna politikerstereotyper har de stått sig förvånansvärt väl. Jämför miljöpartistens förvirrade resonemang om "krigshandlingar" med dagens snack om alliansfrihet och neutralitet i NATO-debatten! Samtidigt har faktiskt frågeställningarna om en officers skyldighet att utöva våld ett visst djup, och definitivt stor relevans än i dag. Oj, vad kul att se igen!

    Och på inläggets huvudtema kan jag säga att jag tycker att Skarsgård bar sin uniform väl. Snyggt med högt skuren kavaj, så att i stort sett bara slipsknuten syns, och klassiska gradbeteckningar med lite smalare (men fler!) galoner och inget krimskrams på mösskärmen. Hade varit prydligt med näsduk i bröstfickan, dock.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack - Jo - vi såg "Förhöret" hemma igår (Jag var överlycklig när jag hittade en länk till den). Riktigt roligt. Lite trivia - även från den kortfilmen då:

      Det är Jan Guillou som skrivit manus (och inte Pelle Berglund, som stod för regin) och JG syns faktiskt i bild - spelande sig själv, får man förmoda - precis när de går ut ur lokalen, vid lunchrasten.

      Christer Söderlund spelar i "förhöret" en av SÄPO-snutarna, men det är oklart om det är Näslund själv han spelar, eller om det är Blucher. I vilket fall är det roligt att se att han återanvänts några gånger genom alla filmer.

      En del riktigt bra replikväxlingar i filmen faktiskt. Tycker både den och "Tribunal" är bra, kanske framförallt för att de utvecklar sig till ett slags "kammardrama" och man kan koncentrera sig på handlingen, då man inte har så mycket historia att klämma in, utan ger sig tid att berätta den utförligt.

      Skoj att du tog dig tid att båda läsa inlägget och (åter)se förhöret.

      Radera