Fredagsmys: Poesi som berört

Jag är - vilket förmodligen rätt sällan märkts i den här bloggen - väldigt intresserad av svensk lyrik. Jag läser ofta lyrik och gärna på rim. Jag fullkomligt älskar vemodet i Dan Anderssons texter, språket i Frödings, det enkla hos t.ex. Harry Martinsson och Södergran. I tonåren lärde mig mina föräldrar - faktiskt mest min mamma - att läsa för läsandets skull och bland det första jag började läsa var dikter. Förmodligen handlade det om att det var enkla, korta texter och för en som jag - vars litteratur dittills mest bestått av Spindelmannen - blev det en första kontakt med "riktig litteratur".

Efter gymnasiet ryckte jag in i lumpen. Sugen på att göra något bra av det plöjde jag alla arméreglementen jag kom över. Jag kunder recitera långa stycken ur t.ex. SoldF och jag jag ser fortfarande SoldF (i mitt fall 1986 års upplaga) som den kanske bäst pedagogiska bok jag läst. Rikt illustrerad och med mycket information om ett svårt ämne presenterat på ett sätt som till och med jag "Spindelmannen-killen", förstod.

Vid min inryckning pratade jag och pappa faktiskt en hel del om det där med lumpen. Vad det innebar att göra tjänst för riket. Att försvara demokratin. Och varför det såg ut som det gjorde (då - med allmän värnplikt) med att unga killar skulle tjänstgöra. Han gav mig vid något tillfälle den här dikten, med på färden och jag har ofta genom åren kommit tillbaka till den när jag börjat ifrågasätta varför jag gör det jag gör i försvaret. Den är skriven av en av vår tids största humanister - Pär Lagerkvist:

Pär Lagerkvist - bild från wikimedia commons.

 Nya Vapen

Stryk grubblet från din panna
och gå i striden ut
att våldet övermanna
din tankes strid är slut
I andens vapenlekar
ej någon seger vinns
mot den som blint förnekar
att någon ande finns

Barbaren väljer vapen
du välja må som han
När vilddjur öppnar gapen
ej tanken tala kan

Res mäktigt andens fäste
i denna värld av hot
och krossa ormars näste
med människodjurets fot

Blått dåren tror det goda
ej fötts att bära svärd
om ondskan än må bloda
och söla ner en värld
Var viss! Om du ej värna
nu vill din tro i strid
skall ingen morgonstjärna
inviga en ny tid