Ibland handlar politik om att få drömma

Ebba Busch Thor talade i Almedalen igår - ett tal som rört upp en del på sociala medier (och därefter något mindre i mer traditionella dito).

Anledningen är att hon - liksom ingen annan partiledare - kommit med förslag hur man ska hantera frågan med resande jihadister i allmänhet och IS-terrorister i synnerhet. Utan att försöka recensera talet vill jag bara här ge en liten kommentar om de möjliga praktiska spörsmål som kommer av hennes uttalande.

(Låt det inte råda några frågetecken om det här: jag kritiserar inte talet - det var i många stycken välskrivet och väl framfört. Även om jag inte sympatiserar med kristdemokraterna i många frågor tycker jag att Busch Thor är en skicklig politiker. Jag vill heller inte - som flera företrädare ur kultur-tok-vänstern kleta "sverigedemokraternas kelgris" eller "rasist" på henne. Jag tycker att hon verkar - för att vara kristdemokrat - rätt vettig.)

Ebba Busch Thors förslag i korthet

Politik handlar om övertygelser. Om drömmar och visioner och är det något vi lider brist på i dagens politiska klimat i Sverige är det just drömmar. Drömmar att enas kring. Drömmar att jobba mot. Därför känns det rätt befriande att Kristdemokraternas partiledare tar upp ett tämligen brett samhällsproblem - det här med hur våldsbejakande islamister åker på Jihad-resor till Irak och Syrien för att ansluta sig till olika terrororganisationer - men inte bara presenterar problemet, utan också ger ett antal lösningar på problemet i sitt almedalstal.

Låt vara att åtgärderna är mer av just drömmar, än någon egentligt genomförbart möjligt lagförslag.

Bland annat skriver SVT och aftonbladet om att "Sverige ska kunna skicka JAS mot IS". Ett uttalande som kanske kan låta sunt - om vi faktiskt kan/bör/ska bekämpa IS (eller liknande grupper) bör vi givetvis använda de bästa vapen vi har för ändamålet. Skall de bekämpas med flyg är det naturligt att vi använder JAS. Det finns emellertid frågetecken kring hur detta praktiskt ska ordnas - I det fall att vi bekämpar IS-mål medelst JAS kommer vi inte bara att döda (t.ex. svenska) Jihadister utan också en mängd människor - inte sällan kvinnor och familjer som vistas i Jihadisternas absoluta närhet - och Aftonbladet skriver samma dag i ett antal artiklar på samma tema olika historier om tjejer som lämnat Sverige för att vara med pojkvänner som anslutit sig. Vi riskerar alltså livet på svenska medborgare - medborgare som inte är anslutna till IS - men som kommer att vistas i målområdet som bekämpas. Jag vill inte vara den politiker som tagit beslut om flyginsats mot någon "IS-bas" för att sedan läsa hur föräldrar och anhöriga till "Anna 16" gråter ut i pressen då "Svenska militärer bombade ihjäl mitt barn".

I DI skrivs bland annat:

"Kristdemokraterna vill ta krafttag mot svenskar som strider för terrororganisationen IS. Enligt partiledaren Ebba Busch Thor bör svenska IS-krigare kunna dömas för landsförräderi."

Just "landsförräderi" är ett brott som blir svårt att döma av - åtminstone som läget är nu - då brottet inte finns. (Det heter "högförräderi" enligt brottsbalken och beskrivs bland annat i 19 kapitlet). Lagen saknar just nu bemyndigande och det beror på att vi inte just nu kan sägas vara i väpnad konflikt - och således inte "i krig" - med motparten. Just nu har vi heller inga militära operationer i området. OM vi får igång den av Margot Wallström föreslagna missionen i Irak/Syrien kommer givetvis saken i annat läge. Man kan då nämligen förutse att Jihadisten har skjutit mot svensk trupp under tjänstgöring, varför "högförräderi" möjligen går att leda i bevis.

Å andra sidan - Ebba Busch Thor har en poäng - skulle man kunna döma - eller ens påbörja en förundersökning om brottet - är straffsatsen för brottet (högförräderi, alltså) 4 år till livstid - vilket möjliggör t.ex. häktning under förundersökningen, något som inte skulle kunna åstadkommas med regeringens förslag på lagändring där straffet skulle kunna bli fängelse upp till två år. Strafftiden är helt enkelt för låg.

Man behöver inte ha någon större fantasi för att se det praktiska att kunna få återvändande Jihadister häktade, under tiden som förundersökningen pågår för att förhindra att bevismaterial (som facebook-uppdateringar, uppladdningar av filmer på youtube etc.) manipuleras eller tas bort.

Med hennes förslag skulle misstänkta Jihadist-återvändare kunna sättas i häkte utan att passera gå.
Dessutom vill hon se ett större engagemang i det europeiska samarbetet i det preventiva arbetet mot organisationer som IS. Sverige är idag det enda Europeiska landet som inte deltar i Europols samarbete för att det preventiva arbetet vad det gäller Jihadism och våldsbejakande extremism. Det beror på - enligt experterna - vår grundlag och att det anses vara omöjligt att delta i samarbetet pga den. Trots det har vi sedan 2008 lagar som FRA-lagen som är framtagen och väl för just bekämpning av internationell terrorism.

"Kristdemokraterna vill se ökade insatser för att stärka det förebyggande arbetet i kommunerna och vill även att det ska vara möjligt att beslagta pass för personer som misstänks ansluta sig till terrororganisationer utomlands. Dessutom ska hemvändande IS-krigare kunna nekas inträdde i landet.

”Man ska kunna portas vid landets gräns”, säger Ebba Busch Thor." 

Men Ebba Busch Thor har även andra svårigheter i sitt resonemang:

En sådan insats skulle nämligen behöva grundlagsförändringar. Och just här tror jag att regeringen och dess stödpartier kommer att skjuta in sig på det. Det skulle förvåna mig om man inte dessutom skjuter in sig på Ebba Busch Thor såsom varandes "antidemokratisk" som vill förändra grundlagen - vilket jag egentligen tycker är synd. Jag tycker att hon har en poäng - att man enklare skall kunna förhindra att få in återvändande terrorister i landet - men jag tror att hon kan få svårt att få stöd för det i Riksdagen - som är den lagstiftande församlingen.

Ibland handlar politik om att få drömma.
Om att få ha visioner.
Om att vilja påverka samhället.
Om att våga tänka nya tankar - även om de inte är särdeles realistiska eller praktiskt tillämpbara.

Och för det är Ebba Busch Thor värdig respekt - det är en politiker som vågar drömma.

Hotbildsanalyser efter Parisdåden

Ja, ni har läst det själva, sett det på TV, läst andra bloggar (bättre än min) om alla turer kring massakern på redaktionen för Charlie Hebdo och dess efterspel. Jag har dragit mig för att kommentera - dels för att jag ville se att dramat fick ett slut, och dels för att jag helt enkelt inte visste vad som var sant bland alla rykten i början av historien, precis efter dåden.

Möjligen (och det här har jag skrivit förr) borde andra också ha gjort det. Det hade fört debatten så mycket mer framåt vad det gäller både yttrandefrihet, redaktionellt arbete, demokrati och terrorism. Samt hur den bäst bekämpas.

Föga överraskande är de första ut på banan att kommentera det här offentligt givetvis Sverigedemokrater. (Det här är förresten en sverigedemokratisk paradgren - flera av oss minns säkert terrordådet i Oslo för ett par år sedan, med Breivik, då man innan man visste om skjutningarna på Utöja gick ut och pratade om "skägg" som sprängt regeringsbyggnaden? Så var det nu ju inte. Det var tvärtom en vit, högerextrem, kristen man som hade begått det värsta terrordådet i norden i modern tid.

Varför jag drar upp att han är kristen över huvud taget är för att bemöta uttalanden som detta:

"Fredens religion visar sitt ansikte" - skrivet av Björn Söder - Sverigedemokrat och andre vice talman i riksdagen.

När man klumpar ihop extremister med samtliga utövare av en religion blir det i fallet terrorbekämning rätt farligt. Varför? Jo - för att det spelar terroristerna i händerna. Det bygger på folks fördomar att de här gökarna "företräder" i fallet islam ungefär 1,6 miljarder människor. Och det sår rädsla i oss andra. Det ökar en polarisering där terrorvåldet allt mer relativiseras  och till sist "utgås ifrån som en normalbild" - och det är precis vad terroristerna vill. Därför är det farligt.
Dessutom är det dumt. Urbota dumt. Det saknar helt rim och reson. Utgår man ifrån att "muslimer är terrorister" skulle vi helt enkelt inte överlevt. Det är enkel matematik. Sveriges befolkning är ungefär 0,5 promille av världens utövande muslimer.

"Ja, men de flesta muslimer är terrorister", säger några. Fel igen. De absolut flesta OFFER för terrorism är emellertid muslimer. Både i Europa och i världen i övrigt sammantaget riskerar du ungefär 6 gånger högre dödlighet till följd av ett terrorbrott om du är muslim (eftersom de flesta terrordåd är riktade mot just muslimer - både av andra muslimer och från olika t.ex. högerextrema terrorgrupper).

"Ja, men de flesta terrordåden är islamistiska." Menar du terrordåd i USA är ungefär 4% islamistiska. Menar du i Europa - där vi bor - och där dåden utfördes - är siffran nere på mindre än 1% Detta enligt Europol och deras samarbetspartners världen över.

Betyder det att det inte finns en säkerhetsrisk med islamistiskt våld? - Nej, givetvis inte! Det FINNS bevisligen islamistiskt våld! Betyder det att jag försöker "tysta debatten"? Nej, givetvis inte! En debatt om (även) islamistiskt våld är viktig. Vad jag säger är att det är DEN ENDA fråga som diskuteras i pressen, trots att terrorism är ett MYCKET större problem än så.

I europa utförs de flesta terrordåd av olika "separatistgrupper" - människor som av någon anledning vill hävda sin egen region som en suverän stat och därför verkar mot den stat som de upplever förtrycker dem. Exempel på detta är ETA i Spanien, IRA i Storbritannien etc. Motiven är emellertid politiska i högre grad än religiösa (även om IRA vill kalla sig "katoliker" - men vi kan möjligen fråga oss om varför vi läser så lite i tidningarna om "kristen terrorism"?)

På andra plats kommer olika vänstergrupper inom "den autonoma vänstern". Här har man ett annat politiskt motiv till sin terror. Typexemplet här är RAF från Tyskland (som för övrigt är de som utfört det värsta terrordådet i Svensk modern historia - i och med belägringen av västtyska ambassaden 1975).

På tredje plats kommer deras antagonister - ultrahögern - eller "far right", som det heter i kriminologisk statistik. Exempel här är brittiska "BDL" eller svenska "VAM" från nittiotalet. Ultranationalister. Det värsta dådet av dessa i "vår del av världen" är givetvis det tidigare nämnda i Norge. Detta om vi - återigen - väljer att _inte_ se ett samband mellan religion (kristendom i det här fallet) och ultrahögern (något som i resten av världen är ett i princip 1-1-förhållande. I USA är i princip samtliga "far right"-grupper också uttalat "kristna", jfr "AB" eller "KKK").

Man gör också bra i att komma ihåg att det också finns "annan" terrorism än de grupper som redan kategoriserats här. Dessa brukar omnämnas som "other" i t.ex. Europols rapporter. Det är grupper eller enskilda, men som inte har något uttalat motiv, eller att man t.ex. är anarkist eller "allmänt upptörd på staten". I USA (som man ofta jämför med) skulle ett sådant fall t.ex. kunna vara "Timothy McVeigh", Det FINNS alltså ett politiskt, eller ideologiskt syfte med ens attack på samhället, det är bara för "spretigt" att det inte märks i statistiken.

Nåväl. Efter Parisdåden höjs nu allt fler röster för att "diskutera problemet med islamistisk radikalisering" och "islamistisk terror". Jag är helt för att diskutera terror och antiterrorismarbete, men låt oss göra det med fakta! Låt oss göra det med ett öppet sinnelag - analysera fakta och göra vetenskap av terrorbekämningen. Att "jaga muslimer" utifrån något slag föreställning att alla som är muslimer är terrorister är - av anledningarna jag nämnt tidigare, bara dumt. Och pinsamt.

Läs på. Bygg dina teorier på prövad kunskap. Annars riskerar du att missa terroristerna, helt enkelt för att du tittar åt fel håll! Religion är egentligen inte varesig en garant för etiskt eller oetiskt/brottsligt handlande. Det är bara en tro. Varken mer eller mindre.

För oss i Sverige då: Vad har vi att lära av det som hänt i Paris? Givetvis bör vi hålla uppsikt på de grupperingar som gärningsmännen säger sig tillhöra. Återvändande "krigsturister" från Syrien och Irak bör givetvis utredas. Men samtidigt - av statistiska skäl - torde lika höga röster höjas för att utreda alla nationella (med tanke på Oslodåden), kristna, separatister (börja gärna i Skåne eller Jämtland!) och vänster/högerextremister. Våldet finns bevisligen även i dessa grupper!

Till sist: Jag har - framförallt på sociala medier - läst diverse framförallt nationalister som "kräver" att "muslimer tar avstånd från islamistiskt våld". (Tex Söder - som anger detta som orsak för sitt inlägg som citeras här uppe.) Förutom att ett sådant "krav" givetvis är orimligt (Islam och islamistiskt våld är inte samma sak): Tro mig. Det gör de. Varje dag - eftersom de själva är offer i de absolut flesta av de terrorattacker som utförs av islamistiska grupper.

Och för att visa på orimligheten i "kravet": Själv har jag aldrig avkrävts ett avståndstagande som vit, nordisk man, efter terrorattentatet i Norge.

'Nuf said?