fredag 17 april 2015

Fredagsmys - "dikt och verklighet" eller "ord och visor"

Såg igår - som de flesta av Er som normalt läser den här bloggen antar jag - den fantastiska dokumentären "Vad hände med försvaret?" En dokumentär som jag tycker att du inte får missa. Något som i princip hela svenska folket skulle behöva se. Den satt som en smocka i magen.

Där påmindes man återigen om hur skillnaden mellan "den gängse uppfattningen" eller i alla fall så som den återges i media - skiljer sig och ibland smärtsamt radikalt från "verkligheten". Inom försvaret jag gjorde GU i (på den "gamla onda invasionsförsvarstiden") pratades ibland om "kartan respektive terrängen" och där dessa inte alltid stämde överens med varandra. På sant militärt maner skulle det i de skärpunkterna ageras "på kartan" snarare än "i terrängen".

Men det där låter inte så mysigt Jesper? Det ska ju vara fredagsmys?

Visst. Såhär tänkte jag: Hittade den gamla Karlsborgsvisan, både på spotify och annorstädes och tänkte att jag skulle göra en "karta/terrängen"-jämförelse, mest för att det kan bli lite roligt? För att veta vad vi pratar om kan ni lyssna in på hootenanny singers version på spotify. Jag hittar den ingenstans på youtube - men det finns med samma text en annan melodi:



En visa vill jag sjunga om livet på Karlsborgoch där finns ingen glädje men heller ingen sorg.Faderallan la, faderejoch faderallan lejja där finns ingen glädje men heller ingen sorg.
På morgonen när solen går opp så trind och fetså börjar strax en liten jäkel blåsa i trumpet.Faderallan la, faderejoch faderallan lejså börjar strax en liten jäkel blåsa i trumpet.
Sen kommer korporalen och säger gossar små,bli liggande i sängarna så ska ni kaffe få.Faderallan la, faderejoch faderallan lejbli liggande i sängarna så ska ni kaffe få.
Och när vi druckit kaffe och ätit wienerbröddå äro vi så mätta så vi håller på å dö.Faderallan la, faderejoch faderallan lejdå äro vi så mätta så vi håller på å dö.

Det känns ju troligt, eller hur? Karlsborg är idag garnisonsstad för i princip de hårdaste soldater vi har inom Armén, fallskämsjägare, Livregementets husarer med jägarsoldater, SOG - särskilda operationsgruppen mm. Att få bli liggande i sängarna och få kaffe och äta wienerbröd är... .. . möjligen inte min erfarenhet av hur verksamheten går till, kan man säga? Av just dricka kaffe och äta wienerbröd är det lite ont. Det är lite mer av den här varan:


Men låt oss gå vidare!

Och när vi sen marscherat en tre à fyra mildå kommer officerarna, men de far dit i bil.Faderallan la, faderejoch faderallan lejdå kommer officerarna, men de far dit i bil.
Och om vi ut på fälten det riktigt jäkligt haftså går vi hem till översten och dricker hallonsaft.Faderallan la, faderejoch faderallan lejså går vi hem till översten och dricker hallonsaft.

Det här känns ju också väldigt troligt? Men låt oss analysera det genom att titta på "en liten promenad" på sant jägarmaner:


Det är nämligen lite mer såhär i verkligheten.

Och sådär tänker jag om veckans - som vanligt lite tramsiga - fredagsmys: Det finns en dikt. En sång. En visa. Och så finns det en verklighet - som ibland ter sig rätt långt från just dikten. Och där finns vi. Sådana som jag. Ibland sjungandes. För visst kan man både skalda, sjunga och skriva. Även i verkligheten?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar