Det räcker nu!

Det räcker nu! Hör ni det - alla ettförgjordade moskovityngel! Vi gör vad fan vi vill! Precis. Vad. Fan. Vi. Vill! 

Det hela handlar givetvis om det senaste i en lång rad hot från Ryska utrikesdepartementet där man talar om "allvarsamma åtgärder" och "konsekvenser" om Sverige (Gud förbjude!) själva skulle komma på tanken att gå med i NATO.

Just den här gången är adressen tydlig inför centerstämman - och vad som är bekymmersamt är att man inte ens längre bryr sig om att komma med förtäckta hot och inlindade formuleringar. Istället talar man klarspråk och flexar - liksom en mobbare på skolgården som hotar att stoppa de andra barnens huvud i toaletten - musklerna hotfullt. Den Ryska björnen är trött på cirkuskonsterna och vrålar i stället ut sina hotfulla rytanden.

Det räcker nu!

Oavsett om man är för ett svenskt NATO-medlemsskap eller emot det måste det beslutet vara upp till svenskarna själva att ta. Vi ska inte - under några som helst omständigheter - låta någon annan styra vår utrikes- och säkerhetspolitik.

Vi får i detta aldrig kuvas eller skrämmas till att gå en annan nations ärenden. Aldrig någonsin. Vi måste vara enade i detta. Och nu är det dags att skicka en tydlig signal att det räcker! Vi är inte intresserade av vad ni tycker om vår politik.

Jag har i natt legat och tänkt en hel del på vad som skulle kunna vara rimliga motreaktioner i det här läget och givetvis är de flesta (tyvärr) en fråga för UD, men några tydliga signaler vi KAN skicka här är:

1) Skicka hem all rysk ambassadpersonal
2) Framföra officiella otvetydiga protester.
3) Stänga handel med alla ryska bolag på börsen.
4) Frysa alla ekonomiska tillgångar för ryska medborgare i Sverige.

Kort sagt: Att svara propotionerligt på hot och trakasserier genom att göra det "diplomatiskt bökigt".

(Mindre avvägda förslag jag förkastade i natt var att uppmana alla svenskar att skicka surströmming till ryska ambassaden, låta NI eller SOG eller några "stormtrupper" väcka ambassadören med kalsongryck, bränna ambassaden och salta jorden... Ni förstår - jag är upprörd!)

Givetvis kommer man inte göra det. Regeringen i allmänhet och vår utrikesminister i synnerhet är en syltrygg - men vi måste skicka en tydlig signal att vi inte låter oss hotas av terroristorganisationer - ens om de är förklädda till legitima stater. Och vi måste göra klart på en internationell arena att man inte hotar Sverige och svensk suveränitet - någonsin - utan att det får kännbara konsekvenser.

Det räcker nu!

Gästinlägg: Johan Falks GSI och SIG (Mer filmnörderi)

På den här bloggen finns det några blogginlägg som sticker ut. Inlägg som - trots att de är skrivna för rätt länge sedan - ständigt finner nya läsare. Jag själv har - efter samtal med vännen och officerskollegan David Bergman - skrivit två stycken om Hamilton-filmerna och de olika uniformsmissar som förekommer i dem. Nyss nämnde Bergman har varit vänlig nog att - då jag själv har lite si och så med bloggmotivationen - skriva ett gästinlägg. Den här gången om en annan svensk filmhjälte - Johan Falk.

Läs och beundra.
---

Under sommaren har de sista fem filmerna i Johan Falk-serien haft premiär. Berättelsen om Gruppen för Särskilda Insatser, GSI, har blivit en långkörare. Under tre säsonger av filmer har vi fått följa deras kamp som polismyndighetens spjutspets mot grov organiserad brottslighet.

En mindre känd men desto mer aktiv grupp bland cineaster är de som letar dolda teman och gömda budskap i filmer som manusförfattaren, regissören eller någon annan i produktionsteamet infogat. De små, mindre framträdande detaljer som oftast bara uppmärksammas av de insatta eller de som aktivt söker efter dem. Det finns många artiklar och diskussioner om dolda teman i Spindelmannen och Aliens eller om inbäddade budskap i Disneys barnfilmer. Men inte lika många som tar upp att Johan Falk-filmerna har subtila men samtidigt tydliga referenser till det svenska militära specialförbandet Särskilda Inhämtningsgruppen, SIG.

Särskilda Inhämtningsgruppen, SIG, var ett militärt specialförband som var aktivt mellan 2007 och 2011. Behovet av en kvalificerad resurs inom specialförbandsuppgiften Special Reconnaissance gjorde att förbandet kom att utvecklas genom Fallskärmsjägarnas Insatskompani under 2000-talet. I omorganisationen av specialförbandssystemet 2011 uppgick förbandet i Särskilda Operationsgruppen vilket gjorde att SIG som egen enhet endast var aktivt under en fyraårsperiod.

Chefen för GSI, kommissarie Patrik Agrell (Mikael Tornving) med en kaffemugg från det verkliga militära specialförbandet Särskilda Inhämtningsgruppen, SIG (Foto: Skärmdump ur filmen Lockdown)

I flera av filmerna kan chefen för GSI, kommissarie Patrik Agrell (Mikael Tornving), ses drickas kaffe ur en kaffemugg med förbandets symbol. Banderollen med valspråket ”In Silentio Ad Incognitum” är en extra detalj som inte återfinns i den officiella beskrivningen av tecknet. I flera andra scener bär Agrell dessutom en t-shirt med texten ”Special Operations” tillsammans med en symbol på bröstet. Utbildningstecknet för SIG fastställdes så sent som 2009 vilket betyder att andelen individer som tilldelats det (eller fått en kaffemugg med det tryckt på) innan förbandet formellt upplöstes två år senare är relativt begränsat. Tornving har visserligen en militär bakgrund som reservofficer (så även hans rollkaraktär i filmerna) men denna tillbringades vid Jämtlands Fältjägarregemente i Östersund, många år innan SIG bildades.

Vad gör då attiraljer från ett militärt specialförband för särskild underrättelseinhämtning i en serie av polisfilmer? Mer naturligt hade varit subtila referenser till exempelvis den polisiära organisationen Sektionen för Särskilda Insatser, SSI, inom Stockholmspolisen som sägs ha varit en förebild för filmernas GSI. Det finns säkerligen många möjliga förklaringar. Men gemensamt för dem är att det är en intressant aspekt att titta efter under nästa filmkväll. Sådana detaljer är sällan slumpmässiga eller ensamma. Kan du hitta fler?

David Bergman

Officer & författare